Polsk oro efter Brexit
Polacker kommer ofta högst i mätningar av EU-sympatierna i medlemskretsen. I aktuella enkäter säger drygt 80 % att de är positiva till det polska EU-medlemskapet, bara drygt 10 % att de är negativa. Motståndet mot en ”polsk euro” är dock starkt. 55 % vill inte ha den. Bara drygt 12 % stöder aktivt tanken på en gemensam valuta.
Hur det engelska utträdet sker är viktigt för Polen som är den största mottagaren av offentliga EU-medel. Storbritannien är en stor bidragsgivare till EU, den tredje största nettobidragsgivaren.
Många polska medborgare arbetar i Storbritannien, främst i England och de utgör ett viktigt inslag på den brittiska arbetsmarknaden. Transfereringarna av intjänade löner till Polen var under det första kvartalet motvärdet av PLN 1,1 miljarder från Storbritannien (och PLN 1,3 miljarder från Tyskland) enligt den polska centralbanken. Den fortsatta rörligheten för EU-medborgare blir därmed särskilt viktig för Polen.
Polen är angeläget om ett fortsatt inflöde av brittiska investeringar. Warszawa ser, i konkurrens med andra europeiska huvudstäder, gärna att finansföretag, i den mån de lämnar London, etablerar sig där, ett exempel på hur man i Polen även ser möjligheter efter Brexit.
Ännu ingen lösning i sikte
I anslutning till NATO-mötet i Warszawa möttes de båda presidenterna Obama och Duda. En av de frågor som togs upp, och där man inte hade någon samsyn, var behandlingen av den polska författningsdomstolen. Regeringen har med brådska pressat en reviderad lag genom parlamentet. I revideringen har viss hänsyn tagits till den kritik som framförts. Oppositionen är inte nöjd, men majoriteten röstade igenom lagen och Europarådet har aviserat att man skall fortsätta sin kritiska studie, liksom EU-kommissionen.
Kostsam reform
Barnbidragsreformen ”Familjen 500+” har fått kritik för att vara dyr och finansierad med krediter. Enligt finansminister Szałamancha kommer dock barnbidragen att bidra till en ökning av BNP med 0,5 % under 2016. Kostnaden för hela 2016 beräknas till PLN 16 miljarder och för 2017 till PLN 22 miljarder. En investering för att lösa en demografisk kris enligt regeringen.
Banker bör vara polska
Samtidigt som två utländska banker har aviserat att man vill sälja ut sina polska verksamheter har regeringen tydliggjort sin syn på det utländska ägandet i banker och detaljhandel, båda med starkt utländskt inflytande.
I dagsläget beräknas exempelvis ca 60 % av den polska banksektorn vara utlandsägd.
En liknande expansion har skett i detaljhandeln. Med en stark expansion i den polska ekonomin och med allt flera och allt mer köpstarka konsumenter lockades internationella detaljhandelskedjor till i Polen.
PiS-regeringen vill uppmuntra utländska investeringar, men säger samtidigt att utländska investerare inte längre kan räkna med särskilda förmåner. Företrädare för regeringen talar om behovet av ”ekonomisk patriotism” och om ”åternationalisering” av utlandsägda företag.
De stora handelsföretagen skall från den 1 augusti, senast den 1 september betala en skatt på omsättningen som kritiseras både av de berörda företagen, deras polska branschorganisation, den europeiska handelsorganisationen EuroCommerce och av Kommissionen för att vara diskriminerande. Även inom handeln är det utländska inflytandet starkt.
För bankerna är regeringens tanke, inte att förstatliga dem, utan att staten skall kunna gå in som ägare i utlandsdominerade banker i Polen genom förvärv och sedan sälja vidare till privata, polska investerare
Väljarstöd för regeringspartiet
Resultaten i aktuella väljarbarometrar varierar, men det går att se gemensamma drag. PiS har en stark ledning med över 30 % av rösterna. Medborgarplattformen ökar något och tävlar med den relativa nykomlingen Nowoczesna om andraplatsen – och i grunden om samma väljare. Vänstern och PSL pendlar kring parlamentsspärren.
Ny myndighet skall sälja Polen
Regeringen etablerar en ny myndighet som skall främja Polen-bilden utomlands. Myndigheten, Polska Fundacja Narodowa, etableras tillsammans med ett antal tunga, statliga företag för att ”samordna insatser för större genomslag”.
Lägre skatt för småföretag
Vid årsskiftet sänks skatten för småföretag (med en omsättning under € 1,2 miljoner) från 19 % till 15 %. Inkomstbortfallet för staten skall kompenseras med generellt effektivare skatteuppbörd. Regeringen har nyligen aviserat en kraftigt skärpt straffskala för skattebrott.
Ekonomin:
– inflationen i juni var -0,8 % på årsbasis enligt GUS, vilket motsvarade marknadens förväntningar
– som en följd av avmattningen i ekonomin under första kvartalet sänker Centralbanken tillväxtprognosen för 2016 till 3,2 %
– även IMF sänker tillväxtprognosen för året med 0,1 till 3,5 % men höjer samtidigt den tidigare prognosen för 2017 med samma procentandel till 3,7 % tillväxt
– den senaste arbetslöshetssiffran från GUS visar en fortsatt nedgång; i maj var den registrerade arbetslösheten 9,1 % mot 9,5 % en månad tidigare. Arbetsmarknadsministeriets motsvarande siffra var 8,8 %, en minskning med 0,3
Källan: Svensk-Polska Handelskammaren
http://www.svenskpolska.se/notiser/