Om Sverige

Befolkning

Ur ett europeiskt perspektiv är Sverige ett relativt litet land sett till folkmängd. Enligt Eurostats uppgifter från 2025 bor det omkring 10,6 miljoner människor i Sverige, och landets yta är 447 424 km². Geografiskt hör Sverige därmed till Europas största länder — betydligt större än Polen (322 575 km²) och inte långt ifrån Frankrike eller Spanien. På grund av det stränga klimatet i norr är omkring 85 % av befolkningen koncentrerad till den södra delen, vilket gör Sverige till ett av Europas mest glesbefolkade länder.

Den tätast befolkade regionen är området kring Stockholm, med omkring 2 miljoner invånare — nästan en femtedel av hela befolkningen. Övriga största städer är Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås.

Medellivslängden är hög och uppgår till över 84 år för kvinnor och över 80 år för män. Svenskarna älskar sport under alla årstider — cykel på sommaren och skridskor på vintern. Att åka långfärdsskridskor på frusna sjöar eller kanaler mitt i staden är här något helt naturligt.

Den svenska konstitutionella monarkin

Sverige är en konstitutionell parlamentarisk monarki. Kung Carl XVI Gustaf, den sjunde regenten av ätten Bernadotte, sitter på tronen sedan den 15 september 1973. Han gifte sig med sin utvalda, Silvia Sommerlath, i juni 1976. Kungaparet har tre barn: Victoria, tronföljaren, samt Madeleine och Carl Philip.

År 2023 firade kungen högtidligt sitt 50-årsjubileum på tronen, vilket gör honom till en av de längst regerande monarkerna i Sveriges historia. Som jämförelse regerade endast Gustaf V längre, 43 år, från 1907 till 1950. När Carl XVI Gustaf besteg tronen var han 27 år och då världens yngsta krönta kung.

Sverige – ett land av jämlikhet

Sverige har i decennier legat i topp i rankningar över jämställdhet och social rättvisa. Landet utmärks av en av världens högsta andelar yrkesarbetande kvinnor utanför hemmet, omkring 70 %. Samtidigt hör andelen människor som lever i fattigdom till de lägsta i Europa.

Arbetsmarknadslagstiftningen ger rätt till 15 månaders betald föräldraledighet som föräldrarna delar mellan sig. Viktigt är att minst en månad måste tas ut av pappan, så kallad pappaledighet. Denna lösning har i åratal framgångsrikt främjat ett aktivt faderskap och jämnat ut kvinnornas möjligheter på arbetsmarknaden.

Valborgsmässoafton

På kvällen den sista april samlas svenskarna till Valborgsfirandet för att med sång förkunna vinterns slut och vårens ankomst. Sången åtföljs av stora brasor som tänds på höjderna. När elden brinner som bäst dyker det upp en grupp män, oftast i vita studentmössor med ett märke med en lyra. Det är studenter som i åratal sjunger samma sånger, oavsett var i Sverige de befinner sig. Valborg är en av de mest spektakulära och glada högtidssederna i hela landet.

Den 6 juni – Sveriges nationaldag

Sverige var länge ett land utan en officiell nationaldag, vilket är symtomatiskt för den svenska skepsisen mot patriotiska manifestationer. Den 6 juni är en arbetsfri dag, men status som officiell nationaldag fick den först 1983. Datumet anspelar på den 6 juni 1523, då Gustav Eriksson Vasa i Strängnäs valdes till kung över det fria Sverige.

Vasas flykt undan den danska förföljelsen in i landet blev inspirationen till idén om världens mest berömda skidtävling – Vasaloppet, som varje år lockar tusentals deltagare från hela Europa.

Sankta Lucia

Tidigt på morgonen den 13 december besöks skolor, äldreboenden och arbetsplatser i hela landet av Luciatåget. Ungdomar klädda i långa dräkter, med ljus i håret och i händerna, sjunger traditionella sånger och delar ut pepparkakor. Lucia bär en vit, fotsid klänning knuten med ett rött band och en krans av lingonris med hållare för ljus. I processionen följs hon av tärnor som går i gåsmarsch med knäppta händer. Deltagarna sjunger tillsammans den traditionella Luciasången.

Det är en av de mest gripande och igenkännbara svenska högtiderna, som förenar ett kristet arv med en uråldrig dyrkan av ljuset under årets mörkaste tid.

Advent

I det svenska hemmet är adventsljusstaken det första tecknet på att julen närmar sig. Vanligtvis är det en liten låda klädd med mossa och lingonris, med fyra ljus i. Första advent tänds det första ljuset, andra advent nästa, och så vidare fram till sista söndagen före jul. Under advent dyker det i många fönster också upp adventsstjärnor – ett av de trevligaste inslagen i den svenska vinterestetiken.

Midsommar

Helgen närmast Johannesdagen, den 24 juni, firar svenskarna en stor sommarhögtid med rötter i sedvänjor kring sommarsolståndet. Många dagar före midsommar rullar bilkaravaner från städerna ut till sommarstugor, campingar och båthamnar. På fredagskvällen samlas svenskarna på gräsmattor, sjunger och dansar kring midsommarstången (majstång eller midsommarstång) som är prydd med gröna kvistar och blommor.

Midsommar är en tid som tillbringas med familj och vänner, en tid för inlagd sill, färskpotatis med dill och jordgubbar — oskiljaktiga inslag i den svenska sommaren.

Kräftskiva

I Sverige har ätandet av kräftor antagit formen av en ritual som åtföljs av alla tänkbara attribut: papperskepsar, snapsvisor och gärna en riktig fullmåne. Seden uppstod relativt nyligen och har ganska prosaiska rötter: för hundra år sedan tillät byråkratiska regler kräftfångst endast under två höstmånader. Ur denna begränsning växte en av Skandinaviens mest charmiga kulinariska traditioner fram.

Surströmming

En svensk delikatess som väcker kontroverser även bland svenskarna själva. Det är en liten östersjösill, fångad på våren, saltad och fermenterad i tunnor. På grund av den intensiva lukten öppnas burkarna med surströmming traditionellt utomhus. Sillen serveras inrullad i tunt svenskt bröd (tunnbröd). På en smörad bit läggs den rensade fisken, en skiva kokt potatis (mandelpotatis) och hackad lök. Den högtidliga premiärprovningen (surströmmingspremiären) hålls varje år i slutet av augusti, när vårens fångst kommer ut på marknaden.

År 1999 grundades i Sverige Surströmmingsakademien, som marknadsför denna delikatess internationellt och varje år anordnar Ulvötestet – en tävling som bedömer fiskens smak, salthalt och konsistens.

Mårten Gås

Sankt Martin är skyddshelgon för sydsvenska gastronomer. Den 10 november, kvällen före hans helgdag, samlas Skånes invånare på kvällen, vanligtvis på restauranger, till en traditionell festmåltid. Dess huvudperson är dock inte helgonet självt, utan gåsen, hans attribut. Martins koppling till gäss har rent praktiska orsaker: i början av november är fåglarna som fetast och godast, och dåtidens hushållning bjöd att man slaktade dem just före vintern. Ur detta enkla faktum växte en tradition fram som lever kvar än idag.

Dalahäst

Den lilla trähästen från Dalarna, målad i sin karaktäristiska röda färg med vita dekorationer, är vid sidan av den svenska flaggan och nationalsången Sveriges tredje nationalsymbol. Den tillverkas uteslutande i den lilla orten Nusnäs nära Mora, och traditionen att skogshuggare för hand täljde sådana hästar under de långa vinterkvällarna sträcker sig mer än 350 år tillbaka. Idag är dalahästen en av världens mest igenkännbara souvenirer från Skandinavien.